Fredag, lördag och söndag...
Troligtvis den sista gången
som jag kunde prata med min mamma.
När jag kom in till henne på fredag
förmiddag strök hon mig över kinden
och sa: "Lilla gumman!"
Min älskade mamma,
hur ska jag klara mig utan dig?
Lillebror var också där.
Han hade nog det längsta samtalet
under helgen med henne.
Hon var väldigt tydlig med oss om
att hon inte tyckte att vi skulle ta ledigt
och sitta hos henne...
Hon vill att vi ska ta hand om våra familjer,
fortsätta leva....
Pratade med pappa i dag...
Nu svarar hon inte längre på tilltal, reagerar inte.
Nu har hon påbörjat sin resa och hunnit så långt att
hon inte längre kan svara oss...
Lilla mamma...
Pappa är så ledsen och jag tycker det är så hårt...
att se honom så... ensam...
Han säger att han klarar sig, att livet går vidare...
och så är det väl... men ändå!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar