Begravning...

I dag var det begravning...
En otroligt jobbig dag måste jag säga.
Även om jag delar hoppet med min familj
och även mamma att vi ska se igen, så...
Jag saknar henne så oerhört.
Det gör så ont.
Det har vällt in hälsningar, blommor
och så var det en enorm uppslutning
på både begravningen och minnesstunden.
Jag har tagit emot sååå många kramar och
vänliga ord om kraft, tankar och böner
att jag känner mig alldeles vimmelkantig.
Jag fick ett erbjudande att låna en mamma
... även om det aldrig kan bli samma sak...
så blev jag mycket rörd. Även mamman
bekräftade lånelöftet och jag kan inte
annat än förundras över den kärlek
som jag tagit emot idag...
Staffan sjöng sååååå underbart vackert och jag
vet att mamma njöt till fullo att han stod
där och sjöng för oss... för henne.
- Jag har hört om en stad ovan molnen...

Pussgurkor

Oj, vad många som tänker på oss!
Det känns så gott att veta... TACK!

Idag är det min födelsedag, min 39:de...
Först kom familjen och uppvaktade med kaffe på
sängen och paket... Mys...


Sedan kom Nea med en vacker orkidee´
I den var den jättesöt...mygga? nedstucken.
Passar ju bra tillen norrlänning som jag! :)



Sedan kom ett blombud från Umeå.
En av mammas bästa kompisar och hennes man
hade skickat en ursöt bukett... jag blev så rörd.


Sedan kom Helena med en jättefin bukett och
lunch... oj vad mätt jag blev! :D


så kom Hanna och Chrille med blommor och
choklad. Allt i en fin påse som talar om att det
är min dag i dag!

Har inte jag de bästa vännerna???
Frida kom med doftljus och ett fint kort efter skolan...
Hanna, Saga och Stina hade ritat jättefina kort och
teckningar till mig som jag fick i morse! Pussgurkor!
Av min svägerska i Boden fick jag ett värmande och
gulligt sms i morse och det gillade jag jättemycket!

Älskade mamma...

Fredag, lördag och söndag...
Troligtvis den sista gången
som jag kunde prata med min mamma.
När jag kom in till henne på fredag
förmiddag strök hon mig över kinden
och sa: "Lilla gumman!"
Min älskade mamma,
hur ska jag klara mig utan dig?
Lillebror var också där.
Han hade nog det längsta samtalet
under helgen med henne.
Hon var väldigt tydlig med oss om
att hon inte tyckte att vi skulle ta ledigt
och sitta hos henne...
Hon vill att vi ska ta hand om våra familjer,
fortsätta leva....
Pratade med pappa i dag...
Nu svarar hon inte längre på tilltal, reagerar inte.
Nu har hon påbörjat sin resa och hunnit så långt att
hon inte längre kan svara oss...
Lilla mamma...
Pappa är så ledsen och jag tycker det är så hårt...
att se honom så... ensam...
Han säger att han klarar sig, att livet går vidare...
och så är det väl... men ändå!?

Bara Du kan...

Är snortrött...
men har svårt att somna...
Så mycket tankar.
Denna vecka har inneburit
massor av tankeverksamhet
och miljoner tårar...
Har känt att jag MÅSTE ha
något att pyssla med...
annars har tankarna tagit
över...
Äppelmos, svartvinbärsdricka,
rödvinbärsdricka, rabarber/citrondricka,
mer äppelmos, lingonsylt,
plommonmarmelad,
äpple/rabarber/citrondricka,
äppeldricka...

Mamma har fått mer ont nu.
Smärtan skrämmer och föder ångest...
Du som orkar hjälpa mig i bön...
Be med mig nu:
" Gud, du som har all makt...
Du som skapat människan och
känner alla vinklar och vrår...
rör vid Margit... fyll hennes inre
med frid och ljus.
Om Du inte tänker göra ett mirakel
ett helande, ett under....
så ta i alla fall smärtan, låt medicinerna
ha den effekt läkarna hoppas på.
Låt henne inte behöva vänta så länge
på den resa som hon nu ställt in sig på...
Låt all oro, ångest, fruktan och vanmakt
lämna hennes sinne... Ge henne frid.
Led henne till en plats där hon får vila,
där hon får ro. I dina händer överlåter
jag Margit för jag är helt beroende av dig...
Jag kan ingenting göra... men det kan du.
AMEN. "